Sådär. Nu har jag sett klart på fjärde säsongen av Scrubs!
Och nu börjar oron välla upp inom mig igen. Jag hatar mina miljontals orosmoln. Det största molnet just nu är bristen på lediga lägenheter (under 3000 kr/mån) här i Karlstad.
Jag orkar inte plugga mer idag. Jag vill sova. Men jag är inte särskilt trött än.
Jag ska nog se på en film nu.
God natt.
Jag sov i ca 12 timmar inatt/imorse. Och jag är fortfarande trött. Inte bra.
Och jag drömde en mycket konstig mardröm.
Jag såg nyss på tre avsnitt av Scrubs. Eller nej… två avsnitt, tror jag. Jag hade dock sett dem förut.
Nu tänker jag plugga hela dagen.
- Samhäll
- Psykologi
- Engelska
- Ekonomi
- Matematik
Sådär. Nu har jag sett klart på disc två! Scrubs är så himlans bra. Och jag hittade ännu en konstig gemensam grej som jag och Elliot har. Vi båda tycker att händer är äckliga. Eller… hon tycker att små händer är äckliga. Jag tycker att alla sorters händer är äckliga (förutom hjälpande händer, men ni vet nog vad jag menar).
Och jag undrar hur det skulle vara om man för en dag intalade sig själv att man är död, så att man går runt och tror att man är död och… ja, gör sådant som spöken gör. Det var en patient, Jerry, som led av en sjukdom som innebar att han trodde han var död trots han gick runt på sjukhuset och kunde prata med de levande. Hm… om jag trodde jag var död, fast kunde göra precis allt som levande kan göra, så skulle jag… äh, jag skulle ändå inte kunna göra någonting som jag inte kan göra levande.
Jag missade Gilbert Grape idag. Den visades på 4an vid 15-tiden. Typiskt. Men jag har sett den två gånger förut. Jag har bara glömt bort den lite.
Jag vill plugga, men jag orkar inte. Jag ska skriva klart psykologin i morgon.
God natt. Nej jag tänker inte sova än. Klockan är bara tio i nio. Plus två minuter. Men jag är trött.
Men om jag lägger mig tidigt så kommer jag vara dubbelt så trött i morgon. Det är en mycket trovärdig teori som jag har, för den har blivit bevisad många gånger nu. Igår somnade jag tidigt, och jag vaknade vid 08-tiden och var fasligt trött och tröttheten höll i sig hela dagen och kvällen (kvällen är dock ej slut än, men jag gissar lättsamt på att tröttheten inte kommer gömma sig innan den faktiskt är slut).
Men jag vill väldigt gärna sova just nu… Och nu fick jag lite ont i halsen av att bara tänka på sömn. Ja, jag brukar få ont i halsen om jag sover när jag inte borde sova. Till exempel när jag sover alltför länge på morgonen.
Nu pluggar jag psykologi. Sedan blir det engelska, internationell ekonomi, samhällskunskap och matematik. Bara roliga ämnen alltså. Ja, jag tycker nu att matematik är väldigt roligt. Men bara när jag förstår uppgifterna och lyckas lösa dem efter en lite jobbig ansträngning.
Jag städade rummet förut, och Pancakes hydda. Och så såg jag klart på första skivan med Scrubs säsong 4.
Psykologin går ganska bra. Ska nu beskriva tre perceptionsstörningar.
Psykologiuppsatser är kuliga att skriva.
Jag längtar tills nästa fredag. Vi bokade två platser i mitten. Bakom raden där troligtvis alla journalister ska sitta. Jag hoppas att den person som sitter framför mig är kort den här gången. Som tur är så är filmen svensk, vilket innebär att det inte skulle vara en stor skada ifall personen framför skulle råka vara lång. Men det är ändå störande när man inte kan se exakt varje millimeter av duken. Ja, jag är en person som kan störa mig på pyttesmå saker. I förrgår störde jag mig på att en journalist hade glömt ett kommatecken i en mening i hans artikel. Och som salt i såret så hade jag ingen penna att rätta till felet med.
En annan grej jag har upptäckt är att jag tycker att köksgrejer är det roligaste att köpa vad gäller inredning etc, trots att jag hatar mat och matlagning. Så jag längtar alltså efter att inhandla tallrikar och glas och kastruller när jag flyttat hemifrån.
Åter till störningarna.
För mycket choklad.
Varför är jag inte förvånad…
Här sitter jag igen och tänker “aldrig mera godis” samtidigt som jag tänker “vem är det jag lurar egentligen? jag kommer äta godis igen om ett par veckor eller månader och må lika illa efteråt och känna ingenting förutom ånger”. Hjälp mig.
Men mamma fick resten av chokladen. Jag lyckades rädda morgondagen.
Jag funderar på att sova. Men efter en djupare fundersam funderings stund så tänker jag nog plugga matematik nu innan jag somnar in.
Så konstigt… Jag har inte haft mardrömmar på väldigt länge nu. Åtminstone inte i min vetskap. Yay. Men jag gillar dock mardrömmar… om de handlar om fredliga saker. Men vilka mardrömmar gör det egentligen?
Jag hatar mardrömmar.
Idag sade jag mens två gånger. Och nu skrev jag mens två gånger. Yay. Men det är fortfarande mycket äckligt.
Denna fredag var hyfsat bra.
Vi var på studiebesök hos Qtym. En kille pratade om hur det går till på en arbetsintervju och hur ett cv och personligt brev ska se ut. Intressant.
Efter skolan åkte jag hem, hämtade biobiljetten, mötte Sebastian vid bion, hämtade de två bokade biljetterna till Luftslottet som Sprängdes, som vi ska se på fredag då den har premiär. Jag verkligen längtar!
Och nu har jag nyss kommit hem, och ska snart käka choklad och se på fjärde säsongen av Scrubs, som jag fick låna av Sebastian idag. Lånade även en bok: Korkade Vita Män (av Micheal Moore), som handlar om USA:s skavanker inom politik, miljö etc. Den ska tydligen vara väldigt humoristisk. Den ska jag börja läsa på måndag! Jag kan ju inte läsa här hemma… Vet ej varför. Dessutom så måste jag plugga hela helgen.
Nu blir det Scrubs!
Om ni har tänkt spendera några kronor på filmen 2012 så tänk om. Enligt min syster s*g den. Och det förvånade mig inte när hon sade att det var den vanliga sagan om en hjälte som försöker rädda allting och alla. Är vi inte redan trötta på sådana filmer? Vill vi inte ha någonting nytt och fantasirikt?
Men jag ska inte säga att den är skit, för jag har inte ens sett den. Se den om ni vill.
Nu måste jag till skolan.
Hej då.
Jag fick inte lägenheten. Eftersom jag inte har något jobb, och den andra intressenten hade däremot det. Så… tji fick jag. Men skit samma.
Och det var den sämsta dagen på 2,5 år, och jag har ingen aning om varför. Typiskt.
Och jag fick ännu en biobiljett idag. Nej, inte av skolan. Så jag ska se Luftslottet som Sprängdes när den har premiär den 27 november. Yay.
Jag fryser och jag är trött.
I morgon tänker jag köpa godis och plugga och se på fjärde säsongen av Scrubs. Jag är för övrigt lite lik den neurotiska Elliott. Dessutom så har både hon och jag väldigt kalla händer, alltså dålig blodcirkulation. Coolt.
Vår skola har dessutom tidigare varit en mataffär. Innan den blev till en skolbyggnad.
Jag är äntligen ikapp matten! Jag är snart klar med kapitlet! Yay! Och det går faktiskt ganska bra.
Allt är skit.
Jag kom nyss hem från Marieberg. Och lägenheten, eller lokalen rättare sagt, var helt ok. El ingår i hyran och tillgång till tvättmaskin. Bra. Men med med den höga hyran så kommer det bli knapert detta halvår. Jag tänker inte ha fast bredband, utan jag få ha sådan där dags- och månadssurf med comviq. Jag behöver ju knappast internet varje dag. Så beroende är jag inte av internet. Om någon vill nå mig så får den ringa.
Dessutom så kan jag sitta på biblioteket och gå ut på internet där, då de har trådlöst nätverk. Superb!
Men jag ska bli uppringd i morgon. Och jag tänker säga att jag vill hyra lokalen, omgående.
Det här kommer nog gå jättebra. Pancakes får också bo där! Han får bo både ute och inne, men jag har bestämt att han ska få bli en innekanin hädanefter, med tanke på att han inte har någon gräsmatta att springa runt på, så då blir det bättre om han får springa runt i lägenheten istället, när jag väl är hemma.
Hm… det här innebär att jag kommer flytta hemifrån innan min storasyster gör det! Så lillasyster-aktig jag var nu… Hah.
Men jag är lite skraj inför flytten. Eller… jag är mycket skraj. Jag vet inte varför… Jag borde verkligen känna en enorm längtan till det, eftersom jag länge nu längtat efter den sortens självständighet. Ja… Man vet aldrig i förväg hur man kommer känna och reagera inför framtida händelser.
Det hände inte så mycket i skolan idag. Vi var bara två personer på engelskan, och den sista halvtimmen var det bara jag kvar.
Nu ska jag plugga samhäll! Och sedan psykologi, och kanske matte.
Visste ni att under REM-sömnen, då vi drömmer hela tiden, så rör sig ögonglobarna snabbt fram och tillbaka!
Jag vet inte varför, men det låter himlans läskigt och äckligt. Nu kommer jag bli rädd för att somna ikväll.
Nu har jag nyss övningskört! Och det gick verkligen inte bra. Jag fick motorstopp två gånger. Det andra motorstoppet skedde i en korsning och en buss var bakom mig och stressade ihjäl mig. Det tog ca en minut innan jag lyckades köra iväg. Det värsta är ju när en buss är bakom en, för då blir ju den bussen försenad. Och då måste alla stå och vänta ytterligare en minut ute i kylan på att bussen ska komma. Usch och usch. Och tänk alla som blir försenade till viktiga möten! Eller de som har bråttom till sjukhuset. Etc etc. Usch och usch.
Jag är verkligen inte van än med bilen. Den är lite krånglig, framförallt vad gäller växelspaken. Man vet inte om man har lagt in ettan eller trean, osv. Urk och urk.
Och jag kunde inte skjuta upp stolen, så jag var tvungen att sitta på två kuddar för att kunna se ordentligt. Det är inte lätt att vara kort. Blä och blä.
Nu ska jag fortsätta med psykologiarbetet. Yay!
Och nu fryser jag inte längre.
Nu pluggar jag psykologi! Det är faktiskt roligt att skriva psykologiarbeten. Detta arbete handlar bl.a om Maslows behovstrappa, samt om drömmar m.m.
Jag verkligen älskar chai te. Det är så gott.
Jag ska nog försöka övningsköra idag. Mamma och systra mi kommer snart hem, med bilen som vi får låna.
Jag ska försöka skriva klart arbetet idag. Eller åtminstone skriva klart mer än hälften av det, och avsluta det i morgon i skolan. Så jag ska ta med datorn till skolan i morgon. Eller nej, det kan jag inte förresten. Typiskt. Men strunt samma =)
Nu fick jag plötsligt ont i magen. Jag skulle inte ha ätit mig proppmätt på den där bananen. Urk.
Back to work.
Än så länge är jag frisk i alla fall. Förkylningen har inte nått mig än, och febern känns inte till. Jag hoppas att jag inte kommer bli sjuk efter gårdagens promenad och cykeltur i regnet.
Det var mitt absoluta favoritväder igår. Regnigt och lagomt kallt/varmt.
Idag ska jag plugga psykologi och engelska. Och lite annat om jag har tid. Och dricka chai te.
Flickan som Lekte med Elden var jättebra! Men självklart är boken bättre. Men så är det ju i de flesta fallen.
Nu ska jag vänta i fyra veckor till tills jag kan gå och se Luftslottet som Sprängdes.
Jag cyklade hem i ösregnet. Jag kommer nog bli sjuk. Men regn är härligt. Så det var värt det.
Så nu fryser jag, trots jag nu är invirad i täcket. Jag orkar inte fixa te just nu. Dessutom så har jag nyss ätit mig mätt på en färdigpizza. Varför heter det färdigpizza? De vanliga pizzorna man köper i pizzeriorna är ju också färdiga när man köper dem. Dock inte när man beställer dem… Men man beställer ju inte färdigpizzorna…
OK, nu flummar jag.
Nu ska jag… jag vet inte vad jag ska göra nu. Klockan är tio i ett på natten.
Idag var en bra dag.
Vi ser på en hemsk film på psykologin. Den heter Experimentet (das experiment), och handlar om ett experiment där en grupp människor spenderar två veckor (?) i fängelse. Några av dem är vakter, och de andra fångar. Och det är helt sjukt hur människor kan reagera på makt. “Fångvakterna” har ju spårat ur totalt och missbrukar sin makt. Den är verklighetsbaserad.
Jag fick en biobiljett idag. Eftersom jag har haft 0 % frånvaro i minst fyra veckor.
Jag har tagit med mig en massa plugg hem… Jag måste alltså plugga hela helgen. Och så ska jag se Flickan som Lekte med Elden i morgon på bio! Yay!
Jag hade på mig min gammelmormors armband idag. Jag älskar det armbandet.
Efter skolan gick jag till Clas Ohlson och köpte cykellampor, en armbandsklocka och en mycket praktisk vattenflaska som jag tänker ha med till Indien.
Nu ska jag städa rummet och lyssna på musik, bl.a Micheal Jackson.
Nu är spanskan klar.
Och nu har jag ringt och avbokat lägenhetsvisningen jag skulle på i morgon. Jag har inte råd med den lägenheten trots allt, har jag räknat ut. Så jag håller tummarna att jag får den lägenheten som jag ska kolla på på måndag!
Jag har nästan blivit av med min telefonrädsla. Tänk… för några år sedan vågade jag knappt svara i telefon.
Usch… jag var så himlans flummig igår att jag skäms lite. Jag gillar inte min humor och min flummiga sida.
Armen gör ont när jag sträcker på den. Men jag ångrar inte att jag tog sprutan. Och nu vet jag att jag kommer klara av sprutorna inför Indien.
Nu ska jag se på Scrubs!
Historiaprovet gick åt helvete.
Sprutan var lite läskig.
Jag har röda-dagar-värk.
Jag är känslig och nojig, och rädd för bakterier men är inte rädd för att bli sjuk eller nåt pga dem. Jag är bara rädd för dem. Jag har helt sjuka beteenden pga den rädslan. Eller fobin… eller vad man nu ska kalla det. Jag behöver bli av med det. Tror jag.
Hursomhelst… Jag måste plugga spanska nu.
Dagen var ok. Jag kände mig helt flummig idag.
I morgon ska vi vaccinera oss på skolan. Och så har jag redovisning om Ugandas politiska system, och prov i historia. Tuff dag. Och på fredag ska miniuppsatsen i spanskan vara inlämnad.
Jag har hittat en lägenhet, som jag ska åka och kika på på fredag. Men det är tydligen många som hört av sig om den. Men jag ska försöka att inte oroa mig så mycket. Jag är så orolig att jag är orolig över att jag är orolig. Jag tänker konstant på om oron verkligen påverkar resultatet. Tänk om jag inte får lägenheten eftersom jag tänker att någon annan kommer säkert få den, eftersom jag inte har något jobb. Men hur ska man kunna undgå oron? Det verkar för mig vara helt omöjligt.
Men jag håller tummarna! Allting ordnar sig till slut.
Nu har jag ännu en visning som jag ska på på måndag! Yay! Så bra allting går nu plötsligt!
Nu måste jag plugga historia, och dricka te.
Hej.
Jag tänker inte flytta till Grums. Bara så ni vet.
Provet i ekonomi gick… ganska bra. Svarade utförligt på alla frågor, men om jag svarade rätt på dem har jag ingen aning om.
Nu ska jag snart plugga historia. Och det provet kommer vara ännu tuffare.
Jag vet inte hur jag mår idag.
Jag letar lägenhet nu. Och det är extremt jobbigt. Jag hittade en jättemysig stuga på skutberget för 4000/månad. Men den uthyres från och med i mars, vilket är för sent. Och så skulle jag nog inte ha råd med den. Jag räknade ut att jag bara skulle få 1100 kr/månad i bostadsbidrag.
Nu har jag hittat en lägenhet i Skattkärr. Den är väl plan B, och Grums är plan C. Jag har mejlat annonsören och frågat om husdjur. Men den verkar lite… skum. Eller nåt.
Så krångligt. Jag vill verkligen inte lämna Karlstad. Jag vill inte flytta till Arvika efter studenten i väntan på universitetet.
Men jag kom förut att tänka på mina värderingar. Det spelar ingen roll vart man bor. Och tack vare internet så går jag inte miste om en massa möjligheter.
Varför är jag så nojig?
Jag kommer säga hejdå till Karlstad för alltid efter jag flyttat till Grums. Jag är orolig. Jag kommer snart lämna tryggheten här i Karlstad. Det är ett stort steg. Jag har aldrig flyttat hemifrån förut.
Men… om jag hade bott kvar här i Karlstad utan att behöva oroa mig för ekonomin även efter studenten så skulle jag nog ha fastnat här i några år till. Och det vill jag ju inte. Finns inga program på Karlstads universitet som jag vill läsa.
Funderar på Uppsala, sedan utomlands.
Usch. Vem har jag ärvt min nojiga och oroliga sida av?
Hej igen.
Nu är jag äntligen klar, vad gäller ekonomin. Jag känner att jag kan det mesta nu. Jag vet vad handelsbalansen är för något, och jag vet… så mycket mer. Men jag kommer inte ihåg någonting nu helt plötsligt.
Jag ska nu snart börja med historian.
Datumet för flyttning är nu satt den första december. Kommer nog bli senare än så, men det är det bestämda datumet för tillfället i alla fall. Jag måste alltså leta lägenhet nu denna helg. Lägenhet här i Karlstad där Pancakes också kan bo är plan A. Lägenhet i Grums, som med säkerhet är djurvänlig, är plan B. Plan C existerar inte. Inte heller plan Ö. Vad kommer efter Ö? Ifall man har fler planer än så? Äsch.
Ännu en konstig grej jag kom att tänka på förut medan jag åt middag var att allt material i världen har en sorts kontakt med varandra. Jag har en distanserad kontakt med Colin Firth, eftersom hans golv rör marken, som i sin tur rör mitt golv som rör min madrass som rör mitt lakan som rör mig. OK. Svårt att förklara. Men det är som att man nuddar allting i hela världen samtidigt. Coolt, eller hur?
En äcklig grej jag upptäckte igår var att man kan flytta luftstrupen fram och tillbaka. Verkligen äckligt! Men ändå kan jag inte sluta göra det.
Och så är det äckligt att genom att ha bara ett finger i munnen så är man faktiskt inne i sin egen kropp. Ett hål in i kroppen… Så äckligt. Jag hatar munnar. Och även ni-vet-vad.
Människokroppen är äcklig.
Klockan är 21:14 nu. Dags för historia.
Jag har tusen saker att göra denna vecka. Räkna inte med fullspäckade inlägg här på bloggen framöver. Där hade vi tur!
Historia, historia, historia, internationell ekonomi, svenska, psykologi och samhällskunskap. Så mycket plugg har jag!
Nästa psykologiarbete ska vara klart nästa vecka, och jag har inte ens ägnat en enda liten tanke på det. Typiskt!
Hej då.
Nu har jag pluggat ekonomi hela kvällen! Och jag har sett klart på säsong 2 av Scrubs.
Jag gissade nyss på att klockan var 21:37, men gissa vad den var istället. Den var 20:37. Liksom… det handlade om en enda liten siffra… Klockan kunde lika gärna ha varit 20:14. Ibland har jag bara tur.
Ursäkta den opassande orange färgen på bloggen. Men jag orkar inte leta färger mer idag.
Nu blir det vattenfall och sedan mer plugg.
När jag nu har sett på Scrubs en hel del på senaste tiden så har jag märkt att jag nästan är som Elliot. Eller nästan nästan som henne åtminstone. Hon är ju lite… extrem.
Jag är lite rastlös idag.
Ska försöka se klart på säsong 2 idag.
Jag har verkligen ingenting att skriva. Men det är förstås en fördel för oss alla.
Jag har sett på Scrubs hela kvällen, samt pluggat internationell ekonomi. Har skrivit en massa instuderingsfrågor, så håller nu på och svarar på dem.
Jag är väldigt trött nu.
Som ni kan se här nedan (föregående inlägg) så tog jag kort på min älskade Pancakes idag. Det ska bli så kul att ta kort på honom när han hoppar i snön!
Jag drömde en mardröm inatt. Eller jag drömde två mardrömmar. Den ena handlade om krig mellan två konstiga typer av varelser.
Den andra drömmen kommer jag inte ihåg så mycket av. Men det var två familjer, och den ena familjen var helt skum. Usch, nu kom jag ihåg en extremt äcklig grej i drömmen. Blä. Jag mår illa… Usch!
Nej, fy… Jag kommer inte kunna plugga idag… Blä.
Jag önskar att jag kunde radera minnet av den drömmen.
Jag ska snart cykla in till stan.
Jag ska bara plugga och se på Scrubs idag. Mysigt.
Hej!
Dagen har varit ok… Dock mindre ok efter lunchen. Jag är less på idioter. Men jag bryr mig inte längre. Så dagen var ok.
Jag måste cykla till stan i morgon. Glömde gå till apoteket idag. Måste dit i morgon. Typiskt.
Denna helg tänker jag se på Scrubs, och plugga historia och internationell ekonomi, samt matte.
Inatt drömde jag minsann inga mardrömmar. Eller… jag drömde att jag vaknade 07:18, två minuter innan bussen skulle åka förbi här. Så jag blev extremt stressad.
Scrubs är så bra! Och att ha ont i axlarna efter att ha suttit fel och pluggat matte är inte lika bra.
Jag har fastnat på en uppgift nu. Och det är störande att inte kunna lista ut vad det är som jag hela tiden missar.
God natt.
Nu ser jag på Scrubs och försöker plugga matte. Jag har klarat av hälften av en uppgift åtminstone.
Nu när jag bläddrar igenom psykologiarbetet för fjärde gången så känns det plötsligt så litet. Urk.
Snart kommer vi få vaccin mot den nya influensan! På skolan. Bra. Jag är inte direkt rädd för influensan, men jag vill inte ta några risker när det inte bara handlar om mitt eget liv. Jag tycker att alla borde ta vaccinet med omtanke för omgivningen. Om man plötsligt blir sjuk och om man bor ensam och måste ta bussen till mataffären så kanske man sitter bredvid en person som räknas in i riskgrupperna och så smittar man den personen, som till slut dör.
Antingen så struntar ni i vaccinet och stannar hemma om ni blir smittade, eller så tar ni vaccinet och slipper begränsningar i vardagen. Man ska tänka på sig själv och andra, inte bara det ena. Om man lider av en smittande sjukdom så ska man helt enkelt stanna hemma, och inte vara egoistisk.
Jag tänker ta vaccinet för jag vill inte missa en massa lektioner, och dessutom så vill jag inte smitta ned mamma och min syster som jag bor tillsammans med, medan jag är hemma och lider av influensan. Hm… jag undrar hur det egentligen är med det… De som har sjukdomen och bor hemma med familjen. Hur stor är den chansen att resten av familjen smittas?
Nåväl… Den nya influensan är rätt hajpad i medierna.
Nu blir det mer Scrubs! Och matte…
Dagens nyhet: MUF i Helsingborg säljer alkohol till minderåriga på deras fester, för att på så sätt värva medlemmar.
Åtgärder har nu tagits. Jag kommer inte ihåg vilka.
Jag drömde en hemsk mardröm inatt, som vanligt.
Igår såg jag på två avsnitt av Scrubs, säsong 8. Och… jag kände inte igen mig. Det var så annorlunda. Komiken fanns knappt kvar, Turk var inte där och… alla var mer allvarliga. Det liknade nästan mer som en dramaserie än en komediserie. Jag vet inte om jag gillade avsnittena. Nej, jag gillade dem inte.
Turk är fortfarande med i serien, men fick reda på igår att Turk och J.D inte längre kommer medverka i precis alla avsnitt. Det är ju synd.
Jag ska få låna säsong 2 idag av Sebastian. Yay!
Jag kom nyss hem från Grums.
Skoldagen var väl ok. Hm… jag kommer inte ihåg någonting av den. Eller jo… nu kommer jag ihåg.
Jag fick tillbaka mitt psykologiarbete på 16 sidor. Yay. Det gick väldans bra. Men jag råkade göra en ganska rejäl tabbe i en mening, märkte jag nu på bussen. Så nu tror säkert läraren att jag är knäpp i huvudet. Men strunt samma.
Efter skolan gick vi hem till Siri och firade Mike, som fyller 18 år idag. Vi var på Ica och köpte material till tårtan, som blev god. Grädden färgade vi blå. Och tårtan pryddes med godis i form av fiskar, apor, råttor och grodor, eftersom Mike älskar djur.
Sedan tog jag, Sebastian och Mary-Ann bussen hem, med djupa samtal.
Det snöade idag. Det snöar fortfarande. Men bara ytterst lite.
Tänk… jag kommer få övningsköra på hal väg. Det är jag inte så pepp inför. Jag borde nog göra halkbanan snart. Så jag får känna hur det känns att åka snabbt och bromsa på halt väglag.
Jag vet inte vad jag ska göra nu… Jag var trött hela tiden i Grums. Men nu är jag inte lika trött längre.
Nu blir det Scrubs.
Illamåendet är inte över. Och absolut inte tröttheten heller.
Idag har vi psykologi! Då får vi tillbaka uppsatserna! Yay.
Efter skolan blir det födelsedagskalas för Mike! Vi ska vara hemma hos Siri. Laga mat, äta tårta och ha det trevligt.
Jag drömde en konstig dröm inatt, men mitt minne svek mig för 35 minuter och 45 sekunder sedan.
36 minuter sedan.
Den här dagen var ännu sämre än gårdagen, tyvärr.
Jag har absolut ingenting att skriva just nu, mer än att jag kommer få låna säsong 2 av Scrubs av Sebastian i morgon. Yay.
Jag har ingenting att göra ikväll.
Jag har glömt bort nattens dröm. Men tror inte den var lika hemsk som de förra.
Jag såg nyss på Män som Hatar Kvinnor. Nåväl, jag såg hälften och spolade igenom den andra hälften. Det brukar bli så.
Jag är trött. Men jag vågar inte gå och lägga mig. Jag kommer bara ha det svårt att somna igen. Och det får mig att må illa.
Jag längtar till julen. Men det är bara en massa sjabbel. Om vi åker till en plats så kan en familj i släkten inte vara med, och åker vi till den andra platsen kan en annan familj i släkten inte vara med. Jag vill helst vara i Arvika. Men jag vill att alla skall vara med. Så typiskt.
Nu ska jag försöka leta fram på internet vart Myrorna ligger. Man kan tydligen köpa vhs-filmer för tio spänn där.
Dessutom så har jag slutat lyssna på reggae. Så mycket i texterna handlar om rastafari, och det är tydligen mycket homofobiska inslag i texterna.
I övrigt så gillar jag inte soundet överhuvudtaget längre. Det ger mig huvudvärk. Typ.
Jag borde nog sluta fokusera helt på melodin hädanefter, och låta öronen vara mer på vakt vad gäller sångtexterna.
Hej!
Dagen var inte så bra som jag hoppades att den skulle vara. Men det är den väl aldrig. Jag mådde illa, som vanligt. Och var fasligt trött.
Denna termin har jag bara haft en timme frånvaro. Yay. Och jag har aldrig varit sjuk under de här 2,5 åren, om man bortser från små förkylningar och trötthet och illamående.
Jag undrar om det är möjligt att kunna undvika illamående under en livstid. Nja… det är nog omöjligt. Men under ett år då? Nej. Eller?
Ikväll tänker jag se på Scrubs och dricka chai tea. Gõtt.
Tydligen så får man inte meritpoäng för svenska C och samhäll C. Jag kommer bara få meritpoäng från matte C och engelska C. Typiskt. Jag får alltså inte sluta med matte C. Och det går så himlans dåligt. Jag förstår allting när läraren förklarar det, men när jag ska lösa en uppgift själv så fastnar jag bara. Typiskt.
Jag är bara så himla orolig över allting nuförtiden. Jag kanske börjar bli lite neurotisk?
Jag kunde inte sova igår kväll, igen. Jag bara låg och oroade över… jag vet inte vad.
Det börjar verkligen bli vinter nu. Det blev mörkt ute redan vid 16-tiden. Det känns rätt konstigt att vara i skolan när det är helt mörkt ute. Men ändå smått mysigt.
Jag måste försöka komma till insikt om exakt varför jag aldrig tar sovmorgon när jag inte har lektioner på morgonen på måndagar. Jag vet dock redan en del av svaret. En stor del av svaret, till och med. Jag vet dock inte om jag verkligen gillar skolan. Om mina tidigare skolor hade varit tusen gånger bättre än vad de var så kanske jag skulle tycka mindre om skolan.
Men nja… jag gillar min nuvarande skola trots allt… Lärarna är bra. Det är bara jag som sett för mycket på film. Jag har liksom en drömbild av den perfekta skolan. Ett stort och mörkt bibliotek, pluggisar överallt etc. Liksom den perfekta skolatmosfären. Ett stort och mörkt bibliotek ger en ju pluggkänslor. Och får en att vilja plugga. Tror jag. Vad gäller mig. Tror jag.
Typiskt.
Jag går och är orolig just nu över samhällsarbetet. Och projektarbetet. Jag har oroat mig över projektarbetet hela denna termin + hela sommarlovet. Det känns som att jag har valt helt fel projektarbete. Det känns bara som ett fånigt och dumt arbete.
Typiskt.
Hej då för idag.
Jag drömde en hemsk mardröm inatt/denna morgon.
Jag drömde att jag tvingades medverka i ett mord. Jag fattade inte varför. Min syster tvingades också vara med. Vi var på en helt öppen plats utanför ett sjukhus, där vi tydligen jobbade. Och alla kunde då se dådet. Männen som tvingade oss att vara med sade att killen de tänkte mörda hade… ja, jag kommer inte ihåg vad han hade gjort, men han hade gjort något brottsligt i alla fall. Jag frågade varför de inte kunde lämna honom till polisen istället. De svarade att döden skulle vara ett hemskare och därmed ett rimligare straff. Jag försökte argumentera med att i fängelset skulle han må dåligt mycket längre. Men de struntade i mig.
Jag grät och grät, och ingen människa försökte hindra dem, och ingen ringde polisen. Alla bara gick förbi som om det var helt naturligt.
När de hade dödat killen/mannen så tvingade dem mig att välja en färg på en utsmycknad som skulle klistras fast på en bil, som jag skulle få. Utsmycknaden var ett ben, alltså ett vanligt kvinnoben, med klackskor, tror jag. Eller så var det inte klackskor. Eftersom jag tvingades välja så valde jag grönt. Och så tvingades jag välja storlek.
Sedan så tvingades jag och min syster att följa med dem. Vi åkte långt ut till landsbygden. Vi kom fram till ett hus och gick in. Där inne var det en hel del folk som satt och pratade i mun på varandra.
Några vänner till min syster var där, men min syster misslyckade med att be dem om hjälp, eftersom männen höll ständig koll på oss.
Sedan tappade jag bort min syster. Hon hade åkt till kontoret med de andra männen, förutom en av dem, som vaktade mig. Jag bad att få åka till kontoret. Men jag fick inte. Till slut smög jag ut. Jag rymde. Jag sprang. Jag kom fram till en å, som var mycket strömt. Eller hur man nu säger det. Jag vände, och hittade ett hus. Lamporna var tända, men ingen var hemma. Mannen hittade mig och vi började slåss. Jag gav honom en spark och skyndade vidare. Till häst. Sedan tog jag en cykel. Sedan sprang jag igen, och hittade ett förödande brott mot djur. En berättarröst förklarade brottet. Och det kändes som att jag hade skrivit om det i en skoluppsats.
Jag sprang till slut hem. Där trodde jag att jag var i säkerhet. Men de hittade mig. De var då ganska snälla, verkade det som. Men när jag och mamma skulle handla något i en kiosk så frågade en av männen, som verkade ha en extra koll på mig, mig vilket straff han skulle ge mig. Och han försökte kidnappa mig igen, och sedan ringde väckarklockan.
Jag har bara sett på Scrubs hela dagen. Och försökt komma ihåg vilka mer prov vi har de kommande två veckorna förutom provet i internationell ekonomi. Men jag kunde inte komma ihåg något. Så jag pluggade ingenting idag.
Jag läste igenom hälften av sopboken förut. Vi i Karlstad har ju fått nya soptunnor! Yay! *Ej ironi*. *Inte heller ironi* *och inte det heller* urk… detta kan ju go on and on like… forever…
Hursomhelst… att läsa om sopor fick mig att må illa. Så jag slutade läsa. Eller jag bläddrade igenom de sista sidorna lite snabbt.
Jag har insett att jag har en liten fobi för bakterier. Jag kan inte ens dricka ur ett glas som nyss blivit diskat. Som om bakterierna försvinner med tiden… Hah… Men så är det också för diskmedlets skull. Det är massor av saker som jag undviker…
Nåja, nu tänker jag packa skolväskan och säga hurra för att det är dags för skolan i morgon.
Jag hade ännu en dröm inatt. Men den var lite konstig. Och hemsk i slutet.
Jag drömde att vi, globalklassen, var på en Europaresa, eller någon slags resa åtminstone, och en tjej i klassen (som i verkligheten inte går i vår klass), Shandria, träffade en kille på resan. Och alla i klassen ville att hon skulle bli tillsammans med honom. Men det fanns en annan kille också, som jag ville att hon skulle bli tillsammans med. Men istället så blev det så att den killen blev kär i mig istället. Och han berättade det till slut, och började babbla på om varför och det visade sig att när han älskar någon så är det inte för ens personlighet utan för det mer materiella. Två tjejer som satt och lyssnade blev rasande på honom och började argumentera med honom om vad kärlek innebär.
Drömmen slutade med att fyra gravkistor placerades på gräsmattan, och i en av kistorna låg Shandria.
Jag såg på Scrubs inatt, då jag inte kunde sova. Och jag tänker fortsätta se på Scrubs idag. Och plugga.
Klockan är, enligt min dator, tretton minuter över två, på natten. Jag kan inte sova. Mina fiender är tillbaka, och jag kan inte sluta tänka.
Jag tänker verkligen hela tiden. När jag inte har något vettigt att tänka på så tänker jag på en massa konstiga saker. Som om hur dumt det skulle vara ifall varje typ av ämne inom samhället hade en egen tidning istället för en gemensam nyhetstidning (det var f.ö dagens konstiga tanke… som jag kommer ihåg, d.v.s.), eller att tv-apparater är konstiga, eller att det är konstigt att man har armar och att det är läskigt med att ha ögon och att det är konstigt att man har en mun och att det är äckligt att man faktiskt kan vara inne i sin kropp genom att bara ha handen i munnen och att när man gapar så är huvudet inte så runt eller ovalt utan det blir ett slags…. äh, jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag vet inte hur många gånger jag tyckt mina händer är helt konstiga.
Jag tänker hela tiden. Jag har en sådan där inre röst som J.D i Scrubs har. Fast det har väl alla. Eller? Och jag tänker väl lite för mycket. Tror jag.
När jag var liten hade jag två låtsaskompisar. Jag kommer inte ihåg deras namn, tyvärr. Men de uppenbarade sig bara när jag gick kilometern hem från busshållsplatsen, hem till skogen. Jag kommer inte ihåg något av våra samtal. Men jag tror att de försvann efter en kort tid.
Äntligen så gäspade jag. Ett klassiskt tecken på trötthet. Men jag känner mig dock inte så värst trött. Jag vill inte sova. Och jag orkar inte se mer på Scrubs idag. Har sett på Scrubs hela dagen, bokstavligt talat. Med små raster.
Det är så varmt här inne. Jag ska nog sova med lite öppet fönster inatt. Toppen.
God natt.
Förresten så har jag avinstallerat The Sims 2 nu! Jippie! Bort med beroendet!
Och så har jag skrivit ned alla filmer och böcker som jag ska sälja. Jag ska sälja mer än hälften av alla mina böcker. Visst, det är fint med en bokylla fylld med böcker. Men det är bättre att låta böckerna vandra från ett hem till ett annat. Istället för att hamna i soptunnan i framtiden.
Inatt drömde jag en massa drömmar, i min vetskap (man drömmer ju egentligen hela tiden när man sover).
Men jag orkar inte berätta om dem.
Jag är väldigt trött. När jag vaknade (vaknade dock flera gånger imorse) så kändes det återigen som om jag kunde sova till eftermiddag.
Idag blir det kanske lite plugg… och film… och… mer vet jag inte.
Jag kommer troligtvis inte skriva något mer inlägg här idag.
Jag såg nyss på Chocolat. Vilken underbar film! Jag har sett den minst tusen gånger och jag tröttnar aldrig på den. Juliette Binoche är helt fantastisk! Och Johnny Depp och Lena Olin är också jättebra!
Jag läste boken på högstadiet. Men den hade ett annat slut. Josephine blev tillsammans med Roux, inte Vianne.
Jag gillar filmen bättre. Hihi.
Jag cyklade till stan tidigare idag och köpte en sådan där… tegrej…, samt pellets.
Jag är fasligt trött just nu. Jag vill sova. Men jag har bestämt mig för att se filmen Skräddaren i Panama senare ikväll.
Hm… nu måste jag kolla upp vad skräddare heter på engelska. Tailor!
Filmen får dock dåligt betyg på filmtipset.se. Oj… den visas tydligen kl 02 inatt! Då ska jag verkligen inte se den… Nähepp.
Vad göra nu?
Smala Sussie visas ikväll. Men jag har sett den så många gånger nu.
Jag tror jag ska spela lite The Sims trots allt… Fördriva tiden lite…
ORANGE GRÖN LILA ROSA
Nu mår jag illa igen.
Jag vill vara döv. Eller nej… Då skulle det bara bli ännu värre.
Jag ska gå till stan sen och köpa pellets, och sådan där… tegrej… Hm… vad heter det… En sådan där pryl man har teet i, när man inte har tepåsar.
En sådan!
Jag vill bara flytta hemifrån nu. Jag tänker bo ensam för resten av mitt liv. I Schweiz, helst.
Tänk så härligt… att bo ensam. Vara helt självständig och oberoende. Rena himmelriket.
Jag har börjat läsa den tjocka boken Det Andra Könet, av Simone de Beauvoir. I den berättar hon om den hemska syn som människorna haft på kvinnor genom historien. Jag lär koka av ilska när jag läst klart den. Men jag kokar redan av ilska. Det är så mycket som finns kvar i samhället som måste bort.
Jag hatar orättvisor. Och jag hatar de hemska konservativa idealen.
Jag ska ta den där promenaden nu.
Inatt drömde jag att jag och min syster var på väg hem. Från vad vet jag inte. Vi tog bussen. Och vårt hus låg lite inne i skogen.
Bussen körde förbi huset, för tydligen så var chauffören tvungen att åka en bit till och vända och släppa av oss sedan. När vi åkte förbi huset märkte jag att garageluckan var öppen. (jag tror jag drömde också att jag trodde mig ha glömt att låsa ytterdörren). Jag drog slutsatsen att det pågick ett inbrott i huset.
Jag blev stressad. Men sedan när bussen hade vänt så sitter vi plötsligt i en bil istället, och mamma kör. När vi kommer fram till huset så vågar mamma inte följa med och konfrontera tjuven, så hon får vakta baksidan av huset så att tjuven inte smiter därifrån.
När jag och min syster är halvvägs framme vid huset så kan vi se att tjuven är uppe på vinden, för vindluckan är öppen. Men sedan springer tjuven ut och min syster börjar slå honom, och innan jag hinner börja göra detsamma så ser jag plötsligt att “tjuven” är vår morbror. Han var tydligen uppe på vinden i vårt hus för att hämta en sak bara.
Ursäkta blandningen av imprefekt och presens. På något sätt lyckas jag alltid mixa dem när jag skriver om mina drömmar. Konstigt.
Sorry, jag orkar inte korrigera texten. Så ni får stå ut.
Nu är illamåendet äntligen över!
Fick mailet förut om resultatet av min psykolgiuppsats. Yay.
Promenaden förut var härlig. Jag har glömt bort allting som jag funderade på medan jag tittade ut på Klarälven.
Jag såg på Pirates of the Caribbean förut. Men såg bara hälften. Den är inte lika rolig längre. Trots jag har lyckats bli av med åsikten om att det ska vara så realistiskt som möjligt så är filmen… Äh, nu glömde jag bort vad jag ville ha sagt.
Ja, ni läste rätt. Jag är inte så noga längre vad gäller böckers och filmers realism. Speciellt vad gäller böcker. Om inte Lisbeth Salander är den hon är i Millenium-böckerna (datorexpert, fotografiskt minne, 49 kg och 150 cm och kan klå en stor man ändå etc) så skulle hon inte blivit lika populär som hon nu faktiskt är. Tror jag, i alla fall.
Det är bara roligt att försvinna in i en fantasivärld en liten stund. Men tråkigt blir det att komma tillbaka till verkligheten och inse att fantasivärlden inte existerar på riktigt.
Men tyvärr så blir många filmer alltför orealistiska, till den grad att de blir löjliga.
Jag vill sova nu. Men klockan är bara 21:44. Jag tror jag börjar bli förälskad i sömn. Typiskt. Jag hatar ju att sova. Vadan denna förändring? Har tröttheten vunnit slaget helt och hållet?
Nåja… God natt. Jag ska försöka hitta på något att göra medan jag gäspar.
Jag lyckades äntligen lösa en uppgift i matteboken som tidigare fastnat på! Yay!
Ja, jag pluggar matte. Men jag har fastnat. Igen.
Det börjar bli mörkt ute, och jag har fortfarande inte tagit den där promenaden. Men jag tror jag skall göra det nu. Faktiskt. Och lyssna på musik.
Yay, vi har äntligen fått vår nya soptunna! Den miljövänliga soptunnan! Som Karlstads kommun delar ut.
Så nu blir det sopsortering som gäller!
Jag såg i helgen en jättebra film med Juliette Binoche i huvudrollen. Trikoloren – Den Blå Filmen, heter den. Den var superb!
Ända sedan jag såg Juliette för första gången i filmen Chocolat har jag gillat hennes skådespeleri. Det är något visst med henne. Och hon är vacker. Och jag gillar hennes röst och sätt att vara.
Hon är även med i Den Engelske Patienten!
Nu blir det promenad.
